2.-Mål och lärandemål

Mål

Målet med masterprogrammet är att – genom kunskap, erfarenhet och forskning – bygga upp kompetens som minskar katastrofrisker och bidrar till bättre och mer riktade hälsoinsatser efter katastrofer. Masterutbildningen har följande fyra mål:

1. Att öka kunskapen om och förståelsen för katastrofen som företeelse, dess olika kontextuella aspekter, effekter och folkhälsokonsekvenser.

2. Att öka kunskapen om och förståelsen för FN:s internationella strategi för katastrofförebyggande (ISDR) samt öka kompetensen och förmågan att genomföra strategin för katastrofförebyggande (DRR).

3. Att säkerställa kompetensen och förmågan att analysera potentiella effekter av katastrofer samt av de strategier och metoder för folkhälsoinsatser som ska förhindra dessa effekter.

4. Att säkerställa kompetensen och förmågan att utforma, bedriva och utvärdera katastrofforskning.

Lärandemål

EMMPHID:s mål har utformats för att uppnå allmänna och specifika lärandemål. De allmänna lärandemålen listas här nedan. De specifika lärandemålen för respektive EMMPHID-modul anges i avsnittet om programmets akademiska struktur.

EMMPHID:s allmänna lärandemål omfattar en rad förmågor som gör det möjligt för studenten att påvisa sin kunskap om och förståelse för folkhälsans roll i katastrofsituationer.

Dessa omfattar en övergripande behärskning av ämnet samt djupare kunskap inom särskilda områden, jämte insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt förmågan att påvisa djupare metodologisk kunskap inom den valda studieinriktningen.

  • Förmågan att integrera kunskap samt att analysera, utvärdera och hantera de olika folkhälsoaspekterna på katastrofer, på lokal och global nivå, även när tillgången på information är begränsad.
  • Förmågan att beskriva, analysera och utvärdera de miljömässiga, sociala, kulturella, ekonomiska, juridiska och organisatoriska aspekter som påverkar sårbarhet och kapacitet vid katastrofer.
  • Förmågan att arbeta teoretiskt och praktiskt genom katastrofhanteringsprocessen (förebyggande, insats och återhämtning) samt att sätta faserna i relation till varandra, i synnerhet vad det gäller folkhälsoaspekter på katastrofer.
  • Förmågan att hantera folkhälsoaspekterna på katastrofer.
  • Förmågan att skaffa, analysera och kommunicera information om risker, biståndsbehov och lärdomar från tidigare katastrofer. Detta för att kunna formulera strategier för lindrigare framtidsscenarion, med förmågan att tydligt presentera och diskutera slutsatserna såväl som kunskapen och resonemangen bakom dem.
  • Förmågan att utforma och bedriva forskning på de olika aspekterna av kriser och katastrofsituationer, och samtidigt påvisa insikt om vetenskapens potential och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
  • Förmågan att analysera och utvärdera forskning om kriser och katastrofsituationer, och samtidigt påvisa insikt om vetenskapens potential och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.