3.-Akademisk struktur och innehåll

EMMPHID är ett ettårigt program om 60 högskolepoäng (ECTS). Undervisningen sker på engelska (some parts can be taught in french and spanish) och programstrukturen består av tre komponenter: (I) Gemensam komponent grundläggande katastrofkunskap vid Universidad de Oviedo (Oviedo, Spanien), (II) Specialiced Track Component. Studenterna har två alternativ: Hälsoinsatser vid katastrofer vid Karolinska Institutet (Stockholm, Sverige), eller Epidemiologi och forskning vid Université catholique de Louvain (Bryssel, Belgien), (III) Praktik och masteruppsats.

Kärnkomponenten i allmän katastrofkunskap är en kurs om 20 poäng som ges vid Universidad de Oviedo och är obligatorisk för samtliga studenter. Masterprogrammet inleds med en två veckor lång introduktionsmodul på 2 poäng som tar upp katastrofbegrepp och terminologi. Det fortsätter sedan med en modul på 18 poäng som fokuserar på riskbedömning, riskhantering och katastrofförebyggande, samt huvudsakliga insatssystem och katastroftyper.

The Elective Track Component is a specialized component where students will be assigned to one of the following options:

  • Inriktning A – Inriktning mot folkhälsoinsatser vid katastrofer, framtagen av Karolinska Institutet. Syftet är att möta behovet av utbildning av yrkespersoner inom katastrofrelaterade yrken som planerar att arbeta med folkhälsoinsatser vid katastrofer, såväl som av de med tidigare erfarenhet inom området. Inom denna inriktning deltar studenterna först i Modul 1 (10 poäng), som fokuserar på djupgående förståelse och analys av hälsokontexter före katastrofer, den globala sjukdomsbördan och andra faktorer som bestämmer variationer i hälsostatus. Därefter deltar studenterna i Modul 2 (10 poäng), som tar upp folkhälsoinsatser vid katastrofer, med fokus på hur man analyserar specifika katastrofer samt hur man planerar, utformar och levererar folkhälsa vid olika katastrofer och kontexter. Denna modul syftar till att förse studenterna med tillräcklig kunskap för att kunna planera folkhälsoinsatser vid katastrofer samt förstå hur man levererar primär, sekundär och förebyggande vård genom olika modaliteter för att minska folkhälsoproblem i katastrofsituationer. I modulen fokuseras på hur man analyserar effekterna av en katastrof med olika metoder, såsom behovsbedömning, samt hur man analyserar och planerar adekvata folkhälsoinsatser. Kursen bygger på empirisk erfarenhet från ett antal katastrofer. Fallstudier och interaktiva övningar används i undervisningen för att belysa de utmaningar som utgörs av den resursknappa kontexten, såsom problem kring säkerhet och etik. Denna modul innehåller även ett moment om hur man planerar och skriver en masteruppsats, med fokus på katastrofkontexten.
  • Inriktning B – Inriktning mot epidemiologi och forskning vid Université catholique de Louvain. Fokus ligger på tillämpning av epidemiologisk forskning i katastroffrågor. Studenter inom denna inriktning kommer istället följa statistikdelen i modulen om metoder för avancerad epidemiologi och forskning vid katastrofer. Då denna inriktning är forskningsorienterad kommer den även att innehålla en särskild förberedande kurs (5 poäng) inför masteruppsatsen. Den metodologiska modulen om avancerad forskning är särskilt intressant för verksamma inom katastrofrelaterade yrken som är intresserade av katastrofforskning eller akademiska och utbildningsrelaterade aspekter. Studenterna slutför därefter ytterligare 15 poäng. Syftet med denna avancerade modul är att förse studenterna med nödvändig teoretisk och praktisk kunskap för att de ska kunna bedöma katastrofers inverkan på hälsa, samt utreda de faktorer som bidrar till att öka denna inverkan. Studenterna kommer att undervisas särskilt i undersökningsmetoder samt i avancerade epidemiologiska metoder för att analysera insamlad data, såsom logistisk regression. Därtill kommer avancerade kurser med praktiska övningar och labbarbete som tar upp beräkning av urvalsstorlek i komplexa situationer, avancerade metoder för fall-kontroll, kohort och ekologiska studier. Dessa bygger på de grunder som studenterna förvärvat under den första terminen. Aspekter av viktning, sambandsmått och stratifiering kommer att undervisas. Studenterna får även en stark grund i kvalitativa metoder, då kvantitativa tekniker inte alltid är lämpliga, eller ens tillämpliga, i situationer som präglas av stor otrygghet och stor befolkningsrörlighet. Slutligen ges två kurser som täcker specifika epidemiologiska tillämpningar och folkhälsofrågor i krissituationer. Den första tar upp specifik påverkan på mental hälsa. Reproduktivt och genusbaserat våld tas upp ur ett folkhälsoperspektiv, såväl som utifrån de internationella juridiska ramverk som styr insatser. Bedömning av näringsstatus behandlas grundligt, däribland nyare tekniker för näringsbedömning. Den andra kursen sätter krisinsatserna i ett bredare utvecklingsperspektiv. Studenterna får föreläsningar om samspelet mellan utvecklingsekonomi och, exempelvis, matbistånd i situationer av kris och icke-kris. Inom kursen diskuteras kopplingarna mellan näring, mat och hushållsekonomi. Andra ämnen som ingår är demografiska metoder och deras betydelse i bedömningen av befolkningsdödlighet, samt antropologiska aspekter av hälsa i utvecklingsländer, såsom attityder till sjukdom och hälsosökande beteende. Även andra hälsodeterminanter, såsom mödrautbildning och fattigdom, diskuteras djupgående för att förse studenterna med en stark kontextuell ram, inom vilken metoderna förs fram.

The track chosen in this field doesn’t imply that the student will finally be assigned to the selected strand. It will depend on the student’s profile and also on the specific requirements of each institution. The final decision will be taken by the Consortium of Universities who will decide the final strand of each student.

Programmets slutliga komponent består av två kompletterande moment.

  • En praktikplats, vid vilken studenterna samlar data inför sin masteruppsats. Praktiken undervisas gemensamt av handledaren vid masterprogrammet och en extern representant från den associerade partnern. Samtliga studenter ska slutföra en praktikperiod. Högst två studenter kan praktisera vid samma associerade partner, förutsatt att det finns tillräckligt många praktikplatser.
  • En masteruppsats och en skriftlig rapport över studentens individuella arbete, med syfte att utveckla självständiga och vetenskapliga tankar och tillämpningar. Masteruppsatsen knyts till den verksamhet som utvecklats under praktiken och ett kapitel i masteruppsatsen ska beskriva praktiken och de slutsatser som kan vara relevanta för uppsatsen. Studenterna ska lämna förslag på uppsatsämne innan studierna vid masterprogrammet inleds. Handledare och associerad partner utses utifrån uppsatsämne och uppsatsen anpassas i enlighet med dessa. Uppsatsen handleds av en professor som är knuten till något av partneruniversiteten, och kan även delhandledas av en professor eller lärare vid den associerade organisation där studenten samlar data till sin uppsats.

Samtliga ämnen och poäng vid EMMPHID sammanfattas i tabellen här nedan.

Universidad de Oviedo KÄRNKOMPONENT

 

  • Introduktionskurs (2 poäng)
  • Utvärdering, hantering och katastrofförebyggande (7 poäng)
  • Katastroftyper (3 poäng)
  • Allmänna katastrofinsatser (8 poäng)
Karolinska Institutet INSATSER

 

  • Hälsoinsatser vid katastrofer (20 poäng)
Université Catholique de Louvain FORSKNING

 

  • Avancerad katastrofepidemiologi och forskningsmetoder (20 poäng)
Samtliga studenter APPLIED
  • Praktik (5 poäng)
  • Masteruppsats (15 poäng)